Svävar

Jag svävar runt i rummet.

Eller, det känns som så i alla fall. Det brukar bli så när jag lyssnar på orkestrala soundtracks som väcker stora känslor inom mig. Jag föreställer mig att jag är en superhjälte i en storfilm och att jag ska rädda jorden från något hemskt och vad som kan verka oundvikligt. Så kliver jag fram där och håller ett mäktigt tal och folk runt omkring mig jublar. Kanske offrar jag mig för mänskligheten genom att styra mitt rymdskepp fullt med sprängladdningar mot asteroiden som är på väg mot jorden, eller så kanske jag slänger mig över en sprängladdning för att motta smällen med kroppen. I vilket fall som helst så börjar jag att springa, i vad som känns som slow-motion, och sen kastar jag mig dramatiskt fram..

..och slår huvudet i ett element. Jag kommer till sans igen och inser att jag bara är en vanlig jävla fjolla - och att grannen tittar konstigt på mig i fönstret mitt emot.